AVANT Digital Camera… Första Ganduraktivitet för min del var en underbar kurs för Hinni.

Av: Camilla Munk Spur

Denna gång var det söndag den 18:e januari, och vi var många förväntansfulla ekipage som var med.

Min dag började kl. 5.30 med packning av alla saker + upphämtning av släp + Esja.

Själv anlände jag kl. 8.10 vid ridhuset i Södåkra, lagom inför mitt första pass kl. 8.40 tillsammans med Kristina (då vi rider två och två).

Jag har precis lyckats klara av BE – körkorts uppkörning hemma i Köpenhamn, så jag var nöjd med att rulla in på gården helt själv med mitt hyrda fina släp som klarar av att lasta två hästar utan problem, om man nu känner för att åka med två hästar :-)

Jag lastade av Esja och ställde henne i en bokad box denna gång, då jag tyckte, att hon förtjänade att få lov att vara boxhäst för en gångs skull ;-) Jag plockade av det mest viktiga: ny putsat sadel och träns, hjälm, mitt fina balansspö, G – bootsen, schabrak och ridskor. Av med överall, på med ridskor och hjälm… och även om jag hade försökt finputsa Esja, så ack, regntäcket jag hade haft på hade inte täckt sidorna och magen när hon legat i hagen, så visst, skitig på sidorna och magen, och givetvis fick vi en rolig kommentar med på vägen av de övriga kursdeltagare – tur att vi alla har så trevligt tillsammans och att vi tål lite humor ;-)

Kristina och jag begav oss in i ridhuset där dagens första ekipage hade ridit klart deras första pass. Hinni frågade hur det gick, och jag kunde svara: ”ganska bra”… vilket Hinni senare fick hålla med om stämde rätt bra.

Jag har försökt jobba stenhårt med att få Esja att bli lätt för hjälperna och få henne att ge efter i nacken plus då att börja trampa under sig lite mera… många saker att tänka på samtidigt ja. Likaväll har jag tex ridit i frisk trav framåt och sedan med lätta mjuka hjälper gjort halt, för sedan att ”smacka” på henne lite framåt, fast även detta för lätta hjälpare – vilket har gjort, att hon blivit kvickare framåt så att säga.

Hinni var mycket nöjd med traven – luftiga och fina rörelser. Roligt.

Sedan fick jag jobba vidare med stopp och framåt, samtidigt med att vi fick jobba i tölten. Esja var duktig, men jag lyckades haka upp mig mycket på vad som inte fungerade och här poängterade Hinni viktigheten av att alltid ge lika lugna och bestämda signaler, så att man ALDRIG; och jag säger ALDRIG tar i extra hårt med ”häst djävel” i bakhuvudet… och dessutom se till att se det positiva i ridningen och att ge lugna mjuka signaler – visserligen bestämda om det behövs. Dvs. POSITIVA tankar och inte ”nä, det funkar nog ändå inte”…

Jag var nöjd efter första pass, och kunde fundera vidare på saken medan jag noga lyssnade på Hinnis kommentarer till de övriga ekipage medan jag, givetvis hand med att mingla med de övriga deltagare. Mycket trevligt att träffas så förhållandesvis ofta och följa varandras utveckling. Jag tog även en titt till Esja då och då, hon stod och trivdes i den härliga boxen med all god ensilage, morötter mm.

Eftermiddag:

Vid denna kurs var det möjligt att ta med sig grillmat, då Marianne snällt hade ordnat med en grill. Jag klarade mig på mackor och satt mestadels kvar i ridhuset och var ”på” när undervisningen började igen.

Sen var det åter min tur och nu var vi ännu mera laddade. Detta ridpass kändes helt fantastisk. Esja skötte sig så himla bra, vi värmde upp i skritt, övergåger mellan skritt och trav, plus skritt och tölt. Vi kryddade passet med lite galoppfattningar och lösgörning av bogarna, sedan kortade vi upp tyglarna och jobbade med ”händerna uppåt” lätta hjälper framåt, lite extra smackning med spöet så att de där väldigt lugna bakben (alltså på Esja) började jogga med också. Mest effektivt var det, när Hinni jagade på henne och snärtade till med spöet – men sen, så hände något magiskt.

Camilla fick rätt på inställingen och sina (faktisk existerande hjälper), och DÅ DÅ sa Esja, ”Jajamensan – nu ökar vi i väg” och då sa Camilla: ”Nä Ejsa, inte ÖKA tempot, men TA I med bakbenen TACK, du måste bli kraftfull och bära upp dig lilla vännen”, och då svarade Esja minsann med att jogga på i tölten med bra steg och tempo – utan att flyta förbi hjälperna!

Mycket kul! Och även om jag, inte kan rida igen förrän till helgen, så ser jag SÅ mycket fram emot att prova på allt vi lärde oss vid kursen på min nästa ritt :-)

Nöjda och glada kunde jag åka hem med min Esja och se fram emot nästa kurs för Hinni.

Då är målet att ha kommit ännu lite längre med henne, speciellt med tölten – som gärna ska vara lika fin som den var i söndags :-)

Under året planeras:

Tävlingar, långritter, kurser, hubertusjakt, mm. Se till att kolla hemsidan :-)

VI SES I DET NYA ÅR! Förhoppningsvis till Årsmöte 2015 den 8:e februari:-)