Här kommer ett reportage från kvalet skrivit av Julia Spala och Elin Rowinge.
Det är alltid roligast att börja med att berätta det som är bra, så därför börjar vi med att säga att vi lämnade Göteborg med fina placeringar och fina poäng i de olika klasserna. Däremot var det tre klasser som vi tyvärr inte lyckades i och dessa gav oss då nollor.
Kl 07.30 på morgonen rullade vi in på Sävebanans område, ganska nervösa allihop skulle jag gissa. Och föräldrarna ska vi nog inte tala om hur nervösa en del av dem var…
I alla fall så gick vi och anmälde oss, en efter en, och veterinärbesiktigade våra hästar.
Alla hästar förutom dressyrhästen ställdes ut i vars en hage och vi ryttare gick för att titta på första klassen som skulle ridas. Nu hade även Sofia och Evelina, som har hand om själva laget, kommit på plats. Efter att de anlände var det nog inte en ända tyst minut och det var alltid minst en av oss som skrattade.
Dressyren gick tyvärr inte som vi hoppats, men vi överlevde och det var bara att ladda om inför nästa gren som skulle gå av stapeln, flaggloppet.
Det är en gren där det verkligen vill till att vinden kommer från rätt sida. tyvärr gjorde den inte det den här gången och även den grenen gav oss en nolla i slutet. Det blev inte en så kul start på dagen men våra resultat och placeringar blev mycket bättre redan i nästa gren. De resterande grenarna som gick av stapeln innan lunch slutade också bra, bland annat vann vi V4:n.
Efter lunchen var det dags för genomgång för trail och terräng. Ryttarna gick banan tillsammans med förälder och lagledare. De kom tillbaka allihopa utan att tycka att något på banorna skulle vara för klurigt för våra ekipage. Därefter gick trailen och sen terrängen. Poängen för de båda grenarna hölls hemliga fram till prisutdelningen. Troligtvis för att vi inte skulle kunna räkna ut vad vi skulle få för slutplacering. Men innan prisutdelningen så var det två grenar kvar som skulle genomföras. speedpass och enmansshow. Den ena hästen fick på sig sina rosa fina boots och den andra spraymålade vi en döskalle på rumpan på.
Femgången hade gått bra och nu hoppades vi på att våra passhäst skulle hålla passen hela vägen. Våra mål var då inte att vi skulle vara snabbast utan vi höll bara tummarna och hoppades på att hon skulle hålla passen hela sträckan. Det blev inte som vi hopades.
Då hade vi bara enmansshowen kvar, En klurig gren men som är bra på så sätt att man får poäng så länge man klarar sig igenom sitt program. Vilket vi absolut gjorde.
Efter att Enmansshowen var färdig samlades vi allihopa för prisutdelning.
Vi kom på 7:e plats av 7 och slutade på relativt låga poäng tyvärr. Men vi hade jättekul hela dagen. Vi alla hade fått skrattrynkor i pannan när vi satte oss i bilarna för att åka hem, det kan jag lova. Och frågar du oss, så är det nästan viktigare att vi hade kul än att vi kommer med.
Bild från Gandurs Facebooksida med lagmedlemmarna:
Alva Spala, Julia Spala, Elin Rowinge, Julia Lockman, Wilma Kristensson och Ellen Åberg
